I nya Adobe Photoshop cS5 är det ännu enklare att åstadkomma avancerade manipulationer. Jag läser att bildbyråerna därför överväger en bojkott mot bilder som är gjorda i den senaste versionen.
Även om metoder finns, kan jag hålla med om att det är omöjligt för gemene man att avgöra om en bild man är falsk eller äkta. Men jag menar att modifieringar har gjorts så länge fotografin har funnits och Photoshop eller annan bildbehandling behöver inte ha varit inblandat för att en bild ska vara falsk.
Möjligheterna att manipulera bilder digitalt har funnits i snart 20 år. Men det har klippts, klistrats och retuscherats fram nya bilder ur gamla genom hela fotografins historia. I underhållningsbranschen är retuschering mer regel än ett undantag. Försköningar har alltid genomförts, digitala hjälpmedel eller ej.
I ett bildbehandlingsprogram kan sekvensen av ettor och nollor kopieras. Det innebär att för varje kopia får man ett nytt original. Men det hindrar inte att man förfalskar verkligheten. Istället för att fråga: ”Avbildar ett fotografi verkligheten?”, bör man ställa frågan: ”Kan ett fotografi få oss att tro att det avbildar verkligheten?”
Ett exempel var TV-bilderna på palestinier som jublade strax efter attackerna mot World Trade Center 2001. Senare spreds rykten om att bilderna var falska, de var i själva verket arkivbilder av människor (kanske inte ens palestinier) som firade något, det framgick inte vad. Ett tydligt exempel på när ett fotografiets objektivitet urholkas av att människan bakom objektivet inte själv varit objektiv..
Gör ryktena om palestinabildernas falskhet att vi uppfattar dem annorlunda, trots att de förmedlar samma intryck som en äkta bild skulle ha gjort? Visst kan du med Photoshop eliminera personer ur historien, sätta saker ur sitt sammanhang, få någon att framstå i dålig dager och justera bilder av politisk karaktär. Samtidigt fanns det ju garanterat folkgrupper i världen som jublade vid beskedet om terrorattacken.
Det är nästan omöjligt att definiera gränsen mellan sanning och osanning inom bildframställning. Och det är inte bara digitaliseringen som bidragit till feltolkningar. Man kan ju manipulera själva motivet, istället för det färdiga resultatet. Har man då skapat en falsk bild?
I augusti 1992 publicerades en bild från det påstådda fånglägret Trnopolje i Bosnien. Bilden föreställde en grupp utmärglade män som står innanför ett tjockt taggtrådsstängsel. Bilden ville bevisa att det pågick folkutrotning i Bosnien, men i själva verket var det fotografen som stod innanför ett taggtrådsstängsel, och männen på ”rätt” sida stängslet var en grupp lantbrukare.
Den digitala tekniken kan också bidra till att öka en bildss trovärdighet för att med hjälp av manipulerade bilder skapa en bild av en fantasivärld. Tills motbevisat ser en dinosaurie helt enkelt ut som den gör i Spielbergs film.
Den ökade tillgången till digitala bildhanteringsverktyg ökar människors medvetande om att bilder som vi ser i tidningar eller andra medier idag kan ha manipulerats. Precis som att vi under många år har lärt oss att kritiskt granska skriven text
Detta anser Max Hagelstam, affärsområdesansvarig för Photoshop. Tycker du också att ansvaret ligger hos betraktaren? Eller är det Adobe, bildbyråerna och mediernas kollektiva plikt att säkerställa äkthet i publicerat material? Diskutera gärna i kommentarerna!
