På ett möte häromveckan fick jag smaka på min egen medicin. Jag höll en workshop och en av deltagarna satt med näsan i mobilen nästan hela tiden. Med tanke på att mötet handlade om sociala medier är det väl inte konstigt att man statusuppdaterar under tiden?
Men jag erkänner att det fick mig ur balans. Eftersom jag inte kunde få ögonkontakt hade jag ingen möjlighet att läsa av personens ansiktsuttryck. Jag hade ingen chans att veta om det jag sa var vettigt eller totalt intetsägande! Dessutom gjorde det de andra deltagarna osäkra eftersom de behövde att alla lyssnade och diskuterade för att gruppen skulle kunna komma framåt.
Så jag vill ta tillfället i akt och be om ursäkt! Förlåt till alla mötesanordnare som lidit av min brist på uppmärksamhet och fokus för att jag varit upptagen med att checka in, Googla eller statusuppdatera i sittande möte. Nu när jag upplevt det från andra sidan så förstår jag hur nonchalant det känns och därför lovar jag ett slut här och nu. Och till alla er som inte kan slita er från mobilen på mötet: Gränsen kan vara hårfin mellan att vara uppkopplad och att vara oartig.
SVT sände faktiskt nyligen ett inslag i ämnet, om twittrande från statliga sammanträden: Twitter på politiskt möte”
